Posts in Category: Foto

Fornstigen

DSC_8476 DSC_8482 DSC_8494 DSC_8497 DSC_8504 DSC_8508 DSC_8515

Även om Lovön nästan är mina hemtrakter så har jag aldrig utforskat Fornstigen, den 18 kilometer långa stig som löper i kringelkrokar runt nästan hela Lovön. Extra glad blev jag i förmiddags när luften var klar, att göra-listan (åtminstone för dagen) tom & vi bestämde oss för att packa ryggsäcken med fika och bege oss ut. Hade hört från många håll att det var lite svårt att hitta på sina ställen. Kanske har det satts upp fler markeringar nyligen, för vi gick inte bort oss alls. Genade lite på slutet av rundan, men fick oss ändå fyra välbehövda timmar i skogen. Drömsöndag!

Google+PinteresttumblrTwitterFacebook

Lisa

DSC_8223 DSC_8232 DSC_8194-copy DSC_8373 15-10-05-a DSC_8435-copyDSC_8270-copyDSC_8422-copy

Google+PinteresttumblrTwitterFacebook

Casa Carina

DSC_7031 DSC_6767 DSC_6905 DSC_7013 DSC_6771 15-08-26d DSC_7067 15-08-26e DSC_7105 DSC_7107

Efter en kilometerlång backe och ungefär tio orosmoment om att bilen skulle få punktering nådde man till Casa Carina där vi bodde under våra dagar i Italien. Mitt bland långa rader av vinrankor & olivträd i lugn och ro med en vy jag inte ville sluta se på. Men en enorm terrass, ett eget fikonträd & djurkompisar som kom på besök ibland. Svårslaget!

Google+PinteresttumblrTwitterFacebook

Karolina hjärta Jonas

15-08-15b DSC_5382 DSC_5409 15-08-15d 15-08-15a DSC_5682-copy DSC_5706 DSC_5714-copy 15-08-15c DSC_5749-copy

En dag för några veckor sen, när det fortfarande var sommar, var jag med Karolina & Jonas på deras vigsel i Huddinge kyrka. Porträttbilderna tog vi under ett stort träd på en liten kulle intill kyrkan och eftermiddagssolen gjorde sitt jobb och silade in genom lövverket och skapade det där mjuka, varma fotoljuset som jag gillar allra mest. Himla fint!

Google+PinteresttumblrTwitterFacebook

Lamole

DSC_7205 DSC_7181 DSC_7210 DSC_7224 DSC_7214 15-08-27a DSC_7227 DSC_7234

Världens finaste plats. Det var så vi fick Lamole beskrivet för oss. En halvtimme på smala slingriga vägar, och sen på ett backkrön en liten kyrka, några hus längst vägen, och en restaurang med en vy som man inte kunde titta sig mätt på. Där satt vi, åt gott och såg den varma eftermiddagssolen sjunka ner bakom bergen tills det var helt mörkt. Djupa suckar och dröjande blickar i horisonten, det är mest så det blir när man sitter på en magisk plats och mår bra. Det är någonting med det där att se långt på en tyst plats. När jag står där och tittar sprider sig ett lugn i min kropp som jag sällan känner hemma.

Google+PinteresttumblrTwitterFacebook